Hoppa till innehåll

Fairtrade, när man vill stilla sitt dåliga samvete på fattiga bönders bekostnad

Bakgrund: Fairtrades mål är att bekämpa fattigdom samt verka för en hållbar produktion och konsumtion. Detta görs primärt genom att erbjuda småskaliga bönder i tredje världen ett minimipris för deras varor i händelse av att världsmarknadspriset skulle sjunka under en viss nivå. När världsmarknadspriset i stället ligga över miniminivån får kollektiven sälja till det priset men får även en liten bonus för varje såld enhet. Bönderna som ansluter sig till Fairtrade måste uppfylla vissa krav som exempelvis att betala in en licensavgift, organisera sig i kollektiv, följa vissa restriktioner när det gäller bekämpningsmedel och gödsel samt betala minimilöner. Kontrollen och licensieringen utförs sedan av en tredje part. Enligt en av deras senaste rapporter finns det över 1.5 miljoner bönder i över 74 länder som är licensierade under Fairtrade.

Vad är problemet med Fairtrade?
Det är råder nog ingen tvekan kring de goda intentionerna som ligger bakom Fairtrade och de har gjort mycket för att sätta fokus på produktionsvillkoren i utvecklingsländer. Problemet är att deras lösningar har en rad negativa konsekvenser.

  1. Hjälper inte de allra fattigaste: Det är både dyrt och komplicerat att blir licensierad. Detta innebär att det endast är de medelfattiga bönderna som har råd att bli det. De allra fattigaste bönderna nås alltså inte av Fairtrade.
  2. Leder till överproduktion: Prisgolvet leder till överproduktion vilket håller nere priserna på världsmarknaden. Detta påverkar i första hand de allra fattigaste bönderna, som inte har råd att vara en del av Fairtrade, genom att de får mindre betalt för sina produkter.
  3. Mindre efterfrågan på de fattigastes produkter: Såvida inte Fairtrade bidrar till att öka den totala efterfrågan så kommer varje såld Fairtradeprodukt betyda att det säljs en mindre av de riktigt fattigas produkter. Detta betyder alltså att de får ännu lägre inkomster.
  4. Lönsamheten är låg eller icke existerande: Vem som helst som uppfyller kraven och betalar sin avgift får en licens. Detta gör att när världsmarknadspriset sjunker, och det alltså blir mer lönsamt att vara ansluten, så kommer fler att göra det. Eftersom varje given bonde bara kan sälja en del av sin produktion till Fairtradis minimipris så kommer den andel att sjunka. Detta fortgår, precis som ekonomisk teori förutspår, tills den extra inkomsten enbart täcker till att täcka den extra utgiften för licensiering. Se exempelvis här, här och här.
  5. Riktar sig till markägaren, inte de allra fattigaste arbetarna: I Fairtradesystemet är det markägaren som är den minsta enheten, inte arbetarna. Detta betyder att de som är allra fattigast, som alltså inte har råd med mark, inte är en del av systemet förutom att de måste erbjudas landets minimilön. Något som redan är obligatoriskt i landet.
  6. Fairtrade har ingen kontroll över hur stor del av det högre priset som går till producenten: Flera studier har visat att så lite som 20 %, i vissa studier runt 10 % eller mindre, av det du betalar extra för Fairtrade går tillbaka till producenten. Det betyder att närmare 80-90 % av det du betalar extra för produkten går direkt till leverantören och säljaren. Fairtrade hjälper dem att ta ut ett högre pris av människor med (missriktade?) etiska preferenser. Se här och här.
  7. Fairtrade fungerar inte i stor skala: Det finns helt enkelt inte resurser att betala alla som önskar ett pris som ligger över världsmarknadspriset. Hela marknaden skulle kollapsa.
  8. Hindrar en nödvändig strukturomvandling: Fairtradesystemet uppmuntrar ett småskalig och ineffektiv jordbruk. Detta fördröjer de nödvändiga strukturförändringarna som krävs för att på sikt öka produktiviteten och ökad produktivitet är det enda som kan ta dessa länder ur fattigdom.

Detta är bara ett axplock av några av de vanligaste invändningarna…

Summering:
Fairtrade bygger på en god tanke och de har starkt bidragit till att sätta fokus på produktionsvillkoren i tredjevärlden. Det finns dock svagt vetenskapligt stöd för att de på något meningsfullt sätt bidrar till ökad lönsamhet för deras medlemmar eller att det är ett effektivt sätt att bekämpa fattigdom. Tvärtom gör den etiska konsumenten som verkligen vill hjälpa de fattiga ett bättre val genom att välja icke-Fairtrade.

Övrig läsning:
Youtube-klipp med olika forskare: här, här och här.
För en Svensk sammanfattning av forskningsläget, se här.
För en kort och lättläst skrift från TIMBRO, läs här.
Från två andra Svenska forskare här och här.
The Economist här & här.
Ytterligare 10 anledningar, delvis överlappande, att Fairtrade inte fungerar här.

 

Publicerat iMyter och Missuppfattningar
Subscribe
Notify of
guest
0 Comments
Inline Feedbacks
View all comments
0
Would love your thoughts, please comment.x
()
x