Hoppa till innehåll

Löneskillnader = Diskriminering?

Är genomsnittliga löneskillnader mellan könen i sig evidens för lönediskriminering?

Ett sätt att försöka besvara den här frågan är att fundera igenom hur en perfekt studie på området skulle se ut. Låt oss säga att vi skulle ha möjligheten att analysera en arbetsplats där arbetstagaren är helt anonym i förhållande till arbetsgivaren. På en sådan arbetsplats skulle arbetsgivaren, som alltså inte känner till något om arbetstagarnas kön, ålder eller utseende, inte heller kunna diskriminera utifrån dessa attribut. Det betyder alltså att eventuella löneskillnader på en sådan arbetsplats är orsakade av något annat än direkt lönediskriminering.

En annan metod för att kunna utesluta direkt lönediskriminering är att titta på en arbetsplats som (i) har en mätbar löneskillnad samt (ii) en transparent och lättkvantifierad lönesättning som är lika för båda könen. Med ”transparent lönesättning” avses helt enkelt en situation där alla faktorer som påverkar lönen är tydligt angivna och ”lättkvantifierade” vilket innebär att det helt enkelt är lätt att mäta. Exempel på en sådan lönesättning är om arbetstagaren enbart får betalt per producerad enhet, per såld försäkring eller per utskriven parkeringsbot. Om löneskillnaden på en sådan arbetsplats helt kan förklaras med mätbara variabler, och ingen av dem är orsakad av diskriminering, så betyder det rent definitionsmässigt att de inte är orakade av  diskriminering. Om det dessutom råder stor flexibilitet på arbetsplatsen, i den mening att arbetarna har möjlighet att välja både hur mycket de vill arbete, och när de vill arbeta, så kommer löneskillnader primärt vara ett resultat av individuella skillnader i produktivitet och preferenser, allt annat lika.

Mechanical Turk

Mechanical Turk (MTurk) är en internetbaserad marknadsplats där vem som helst kan posta enklare uppgifter som utförs mot betalning. Exempelvis använder forskare den här tjänsten för att få tag i deltagare till hundratals (förmodligen tusentals) undersökningar och experiment varje år. De som utför uppgiften, det vill säga den som arbetar för MTurk, får betalt per slutförd uppgift vilket alltså betyder att lönen är hundraprocentigt prestationsbaserad. Arbetet är dessutom väldigt flexibelt i den mening att arbetarna själva väljer vilka uppgifter de vill utföra, och när de vill utföra dem, så länge det sker inom utsatt tid. Det viktiga här är att arbetarna enbart är identifierade med hjälp av ID-nummer och är således helt anonymiserade i förhållande till arbetsgivaren. Skillnader i inkomst är således helt ett resultat av produktivitet och personliga preferenser.

I en stor studie från 2017 analyserades timlönen hos 22,271 personer som hade arbetat på MTurk under 18 månader. Totalt hade de slutfört närmare fem miljoner uppgifter. Forskarna, som inte hade väntat sig att hitta några löneskillnader mellan könen, fann dock att kvinnornas inkomster var tio procent lägre än männens i genomsnitt. Även efter att forskarna kontrollerade för saker som ålder, utbildning, erfarenhet och produktivitet så kvarstod en löneskillnad på 4,3 procent. Vad som primärt orsakar den här skillnaden verkar vara att kvinnor tenderade att välja arbetsuppgifter som genererar en lägre timlön jämfört med män. Varför de väljer att göra det är inte helt klarlagt då de (i) är helt fria att välja arbetsuppgift och (ii) betalningen för varje arbetsuppgift är tydligt angiven. Studiens slutsats är att löneskillnader kan förekomma på flexibla arbetsplatser där möjligheten att diskriminera helt har eliminerats.

Uber

Uber är en internetbaserad taxitjänst där vem som helst som kvalificerar sig som förare har möjlighet att arbeta. Arbetet är flexibelt och förarna är inte bundna till några arbetstider utan kan lägga upp sina arbetstider som de vill. När en kund bokar in en körning skickas automatiskt en förfrågan till den geografiskt närmaste Uber-föraren, oavsett kön, som kan välja om de vill acceptera körningen eller inte. Priset för resan bestäms centralt av Uber och är lika för alla. Förarnas lön är baserad på hur mycket pengar de kör in till Uber och är således helt bestämd av deras produktivitet. Även här är skillnader i inkomst alltså helt ett resultat av produktivitet och personliga preferenser.

I en stor studie från 2018 analyserade fem ekonomer intäkterna hos närmare två miljoner förare som kört för Uber mellan 2015 och 2017. I genomsnitt var kvinnornas inkomst sju procent lägre än männen men kunde helt förklaras utifrån tre mätbara faktorer: (i) 20 procent förklarades av områdena där de valde att köra, (ii) 30 procent förklarades av skillnader i erfarenhet och (iii) de resterande 50 procent förklarades med skillnader i körhastighet och köreffektivitet (vilket delvis kan bero på (ii)). Vidare konstaterade forskarna att skillnaderna inte orsakades av skillnader i vilka timmar på dygnet de valde att arbeta eller att kunderna valde bort kvinnliga förare. Tvärtom får kvinnliga Uber-förare exempelvis mer dricks, av både manliga och kvinnliga kunder, vilket i sin tur minskar löneskillnaden med runt 13 procent. Även den här studien visar att löneskillnader kan uppstå på flexibla arbetsplatser där diskriminering som orsak helt kan uteslutas.

Summering

Svaret på frågan om genomsnittliga löneskillnader mellan könen i sig är evidens för lönediskriminering är således nej. Exempelvis visar studierna ovan att ett lönegap på mellan 7 till 10 procent kan förekomma på flexibla arbetsplatser helt utan diskriminering. Detta skall dock inte tolkas som att direkt lönediskriminering inte kan förekomma på andra arbetsplatser, vilket det med största sannolikhet gör. Poängen här är istället att förekomster av löneskillnader i sig inte är evidens för lönediskriminering utan att man helt enkelt behöver mer information innan man kan uttala sig om orsaken.

Frågor att fundera på
  1. Finns det några andra arbetsplatser som skulle kunna vara lämpliga att undersöka för att besvara den här frågan?
  2. Har studierna i ert tycke några uppenbara svagheter?
  3. Är det faktum att kvinnliga förare får mer dricks än manliga ett uttryck för preferenser eller diskriminering?
  4. Vad skulle det innebära om arbetsgivaren eller staten gick in och artificiellt jämnade ut de observerade löneskillnaderna, vad tror ni det hade fått för konsekvenser?

 

Källor och fotnoter

Cook, Cody, Rebecca Diamond, Jonathan Hall, John A. List, and Paul Oyer. The gender earnings gap in the gig economy: Evidence from over a million rideshare drivers. No. w24732. National Bureau of Economic Research, 2018.

Litman, Leib, Jonathan Robinson, Zohn Rosen, Cheskie Rosenzweig, Joshua Waxman, and Lisa M. Bates. ”The persistence of pay inequality: The gender pay gap in an anonymous online labor market.” PloS one 15, no. 2 (2020): e0229383.

 

Publicerat iLöneskillnader
Subscribe
Notify of
guest
0 Comments
Inline Feedbacks
View all comments
0
Would love your thoughts, please comment.x
()
x